Vördnad

Jag känner hur historiens vingslag vakar över mig - jag sitter på Kongl. Biblioteket och skriver på min uppsats. Jag vet inte om det är alla dessa regler och riktlinjer som gör att det känns som något alldeles extra. Beställningar av böcker som jag med vördnad få ta emot av en allvetande bibliotekarie några timmar senare. Absolut förbjuda att förtära det allra minsta vid sin "forskarplats". Påslagen mobiltelefon gör att man riskerar att vönligt men bestämt få lämna sin plats. Jag myser!

Att här är vackert som i en dröm fulländar min dag!

Dessutom kändisspottade jag Martina Lowden. Jag som i kväll ska påbörja hennes prisade debutroman Allt. Det gör det hela lite mer spännande. Efter att ha suttit och pimplat te på SUs bibliotek i fem års tid så tillför det här onekligen en lite extra touch i slutet på mitt liv som fattig/deltidsarbetande student.