Vrickat på torget

Det var ett makabert slut! Faktiskt till den milda grad att jag går läsandes över Sergels torg en onsdag eftermiddag vid femtiden. Prövning av simultanförmågan. Jag kunde bara inte lägga den sista sidan oläst i min väska. I ärlighetens namn blev jag som sagt inte så mycket klokare av att ha läst Mustaschen men den var ju ändå bra på sitt vrickade sätt. Det här kanske betyder att det finns något stort och vrickat i min man som han tycker att jag nu ska förstå....yelp!

Liv i lyx

Jag brukar med jämna mellanrum kasta ur mig att människor i min närhet är lyxluder. Det är de gånger då avund blir min främsta dödssynd....

Just nu är det nog allt jag som är ett litet lyxluder; jag har ätit på restaurang fredag, lördag, söndag och tisdag! Det är otroligt mycket för att vara mig.

Livet är allt bra gött ibland

Min mustasch

Jag läser just nu denna bok, Mustaschen. Den får en minst sagt att fundera! Nu kommer det ju aldrig i mitt fall att gälla huruvida jag har haft en mustasch eller inte men det är ju alltid tänkvärt att fundera lite på en själv i relationen till sina medmänniskor. Hur man identifierar sig själv i mångt och mycket genom hur andra ser på en.

Jag brukar anses som en ganska envis person men jag undrar hur länge jag skulle stå pall om alla och envar skulle hävda något som är i rak motsats till min övertygelse om mig själv? När kommer man till punkten att man faktiskt börjar tveka? Skulle man komma till punkten att man börjar överväga konspirationsteorier? Är det något för mig?

Å andra sidan är det väl aldrig fel med lite självreflektion men det innebär ju aldrig man ska behöva ifrågasätta hela sin historia. Hur denna bok ska sluta är minst sagt spännande! Jag har nämligen i det närmaste blivit påtvingad att läsa den men jag tycker ju om att läsa andra människors favoritböcker för att förstå nya sidor av personen i fråga. I det här fallet kommer jag dock inte bli ett dugg klokare...eller så blir jag upplyst.

Skatta de små liven

Så här en vecka innan jag blir 28 - på riktigt - så har jag funderat lite på det där med att man så ofta längtar tillbaka till när man var ung. Jag vågar säga man för helt ärligt är det här något som har drabbat oss alla vid ett eller annat tillfälle. Som tur är så brukar denna nostalgitripp allt som oftast bli ganska kortvarig, så blev den i alla fall för mig häromsistens. Jag längtade faktiskt lite till 16-åringens entusiasm och orädsla...men så begav jag mig ut i civilisationen en fredagskväll. Dessa kvällar är verkligen kidsens. Jag gjorde något jag aldrig gjort förut - jag gick mellan Centralstation och T-Centralen en fredagskväll vidd 23-tiden. Dra mig baklänges! De var överallt! Ö V E R A L L T! Jag visste knappt att det fanns så mycket kids...det måste vara som Magnus & Brasse sa en gång i tiden att de suger i sig näringen genom händerna och ynglar av sig av sig själva. Det som inte kunde ungå mig är ju hur de ser så lika ut, där individualiteten blir en så framträdande aspekt av den sökande kollektivismen...eller nåt. Det enda jag är 100% säker på är att de alla borde åläggas någon form av ozonskatt. För kyss mig vad mycket hårspray som måste gå åt varje fredag. Jag har nog knappast använt så mycket stärkande stylingprodukter under en hel livstid....

En riktig såpa

Jag tycker det är helt fantastiskt att börja på nytt! Det spelar i princip inte någon roll vad det gäller: flytta, en ny bok, terminsstart, nya tv-serier. Det mesta. Av detta kommer att jag även tycker om måndagar.

Nu har jag som tidigare nämnts flyttat till en egen liten lya. Som alltid förr, och jag har flyttat många gånger, så ska allting bli från ett rent blad. Jag ska köpa nya inredningsdetaljer, tvätta varenda pinal jag äger, införskaffa de perfekta köksattiraljerna etcetera etcetera. Det här ny-tänkandet resulterar ofta i att jag slänger saker i en helt fascinerande takt innan jag ska flytta. Något hände denna gång....jag slängde bara en endaste sopsäck med saker, förvisso proppfull.

Trots detta så kände jag att något nytt måste jag ju ändå få. Den ny-lyckan infinner sig först om ett par veckor när mina loppisfynd till möbler anländer. Därmed var jag ju tvungen att få mitt lystmäte mättat. Vad gör jag åt det - jag går och köper nya rengöringsmedel...men inte vilket blåvitt- medel som helst utan såpa....Klassisk grönsåpa!

Denna såpa tog mig på en härlig promenad down memory lane. Helt plötsligt står jag på bryggan vid min kompis stuga (även den var grön vill jag minnas). Vi var de bästa av vänner när jag var liten, vi var grannar kan tilläggas, det funkade ju så då. Jag minns att vi, kanske sex år gamla, fick i uppdrag att tvätta två mattor. Vi släpar ner dem till sjön tillsammans med en burk såpa. Sen var det bara att gräva ner hela handen i burken, kladda på överflödiga mängder såpa på de, i sjön nedblötta, mattorna. Sen skrubbade man med hela kroppen! Gissa om det löddrade! Jag har inte tänkt på den där stugan på evigheter, inte på såpa heller för den delen.

Tänk vad något så litet som rengöringsmedel ger för effekter om man bara släpper efter i tanken det allra minsta!

Saida sökes!

jag ämnar beklaga mig lite grann. Det är inte roligt att flytta!!!!! Jag hittar nämligen inte min Mp3-spelare. Det gör mitt pendlarliv så tyst...inte ett dugg roande. Dessutom så har jag förlagt en liten låda men en router i som ska skickas tillbaka till sin rättmätiga ägare. Insikten att jag eventuellt måste packa om de fem kartonger jag gjort i ordning för källarförvaring kryper allt närmare. Jag attraheras icke av tanken! ICKE!

Ingen som har en gnutta av Saidas kunskaper i sig som kan berätta för mig var router-åbäket gömmer sig? Till detta så söker jag någon som (gratis så klart) kan komma och förbarma sig över målningen i den nya lägenheten - det är inte kul att måla en vägg i taget o flytta runt möbler kan jag säga! Så nu har jag beklagat mig så det räcker! Roligt är att jag ska på middag ikväll och fest imorgon. Det ser ut att bli en bra helg helt enkelt...

Det var då..

Dessa rader skulle ha skrivits för sisådär 13-14 dagar sedan men ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Jag skulle sammanfatta 2008 med så vackra rader. Tiden gick och inga tangenter rördes så jag gör det helt enkelt som jag brukar - snabbt och kortfattat så har jag det gjort i alla fall. Så håll i dig.
Nyår på hög nivå i Innsbruck, plugg på hög nivå - gammalt såväl som engelska på c-nivå, byte av kombo, plugg och jobbstress, ångest inför framtiden vilket leder till djupa tankar, idén och planering att flytta utomlands, konserter, jobbsök,sommaren kommer, blir glad igen, pridejobb som pressekreterare - roligt men fascinerande sömnlöst, slutar i jouren, får ett "riktigt" jobb, dejtande, plugg, fest med nya människor, pirr i magen, jobb i överflöd, dejtande, kärlek, vit jul, nyår med massa god mat och dans, flytt.
Det var nog allt. Slutsatsen blir ändå ett att det varit ett ljust år - för det var ju så det slutade därmed det jag vill minnas!