Granen - en avhoppare

Vår gran är suicidal. Den bara blåvägrar att dricka det vatten som ges. Vi har till och med försökt muta den lille fan med sockerbitar men ingenting hjälper. Jag förstår den rackarn. Ryckt från tryggheten för att bli bli huvudnumret på en ofrivillig maskerad, à la Elle i sin rosa kanindräkt på juristfest. Då skulle jag också bli självmordsbenägen. ... Ett plus i det hela är nog att det innebär att julen bli lite kortare. Å andra sidan har jag nog redan begett mig till min julfria lägenhet vid den tiden. Hur som haver så får jag väl ta mig i kragen och önska eder alla God Jul! Jag är ju ändå en vänlig själ.

Snipp snapp...

Jag har gjort min första termin som lärare. Det har vart otroligt roligt, sjukt jobbigt och alldeles fantastiskt. Jag har verkligen valt rätt yrke!

Nu lämnar jag storstaden för småskogen. Det innebär en riktig jul, dvs en vit sådan. Inte grå grå grå (nej, jag är inte färgblind). På återseende i vardan'!

27, 19 eller 28?

Jag känner mig skiiiiiitgammal! Det har kommer till mina små kycklingars kännedom att jag gärna spelade Counter Strike när jag var i deras ålder. Det gör några av dem idag så det blev ju onekligen något att prata om. När det dessutom kom fram att jag åkte på LAN några gånger så var det ett par av eleverna som skrattade så att de höll på att trilla av stolarna. Varför får då detta mig att känna mig som en gammal tant?

De visade mig en del klipp som finns på youtube (här börjas det, för detta hade jag ingen aning om att det fanns) där folk spelar den gamla goda banan Assault som vi körde praktiskt taget jämt. Sen började jag berätta om min tid som datanörd. När man samlades i en av skolans lokaler (nördvarning) för där fanns det bredband!! (ni hör ju,) vilket var ganska ovanligt. Annars så fanns det andra ställen med bredband men de var inte lika bra som skolans jättedyra, för var man för många på nätet så gick det för långsamt för att spela (kommentar överflödig!). Då undrade någon hur man gjorde då när man inte hade bredband. Då berättar jag glatt att man hade ju modem, som om det var världens självklaraste sak, men att det var lite krångligt för att det blev ju upptaget i telefonen(....eeeeee...allt var bättre förr?!?)Stoooora ögon kunde skönjas på de små liven.

Som fin slutkläm så mindes jag att jag fick min första dator när jag fyllde 18 (dvs snart 10 år sen) den hade riktigt bra utrymme, en riktig heting faktiskt på hela (håll i er nu) 8 gig! Det vill säga som en ipod nano. De garvade så att de höll på att gå av! Ni kan ju gissa hur gammal jag kände mig då....

Tur att jag har den största finnen jag någonsin haft just nu(nej, jag överdriver faktiskt inte!). Det får mig i alla fall att känna mig lite mer som 19 än 27.

Hösten 09

Bara så att ni vet så kommer vi alla att få en uppdaterad version av IKEA-katalogen hösten 2009 - en rörlig. Det vill säga att vi alla kommer att få en DVD med årets julkalender. Det kallar jag Ikea-stämning!

Hata Göteborg

...eller hata Stockholm eller bara hata i allmänhet. Inatt hatade jag så som jag aldrig har hatat förut. Jag brukar tämligen inte hata. Vid elvatiden så började ett evinnerligt bankande, precis när jag började ge upp mig kvällssudoku för att sussa. Då hör jag det - och det har ingen återvändo; ett rytmiskt dunkande. Som ignorant stadsbo stoppade jag in öronproppar och ämnade stänga ute kakofonin. Men icke! Utöver detta så har jag ju fantasi som en febersjuk femåring så i mitt lilla huvud så lät ju detta eviga bankande som om någon var utlåst, eller ännu värre - inlåst! Jag kunde inte släppa den här tanken på att någon stackare satt i vårt cykelförråd i sin egen träck och inte kom någon vart och allt var mitt fel och denne någon skulle svälta ihjäl och....ja, ni fattar galoppen.

När jag äntligen tar mig ut på den iskalla balkongen i min toktunna kimono så visade det sig att det var nåt bygge på stora vägen som ställde till det. Föreställ er min irritation. Storstadsh-vete! var det enda jag kunde tänka. Vet inte om det var så mycket bättre än mitt imaginära förrådsoffer...

Den där fredagen

Jag blev lite besviken faktiskt...fredagens spelning med Zeigeist var mer av en spelning än den magnifika show som det var när jag såg dem i maj. Ett litet antiklimax om jag ska vara helt ärlig. Tur att det svängde på bra på dansgolvet sen iaf! Det är ju inte ofta man får höra Master & Servant när man är ute och svänger. Eller vads sägs om en liten låtlineup med Familjen,OMD, Joy Division och Depeche Mode? Så jag kan inte klaga på kvällen i stort. Så länga man får dansa så lever man!!

Ikväll smäller det!

Äntligen är det dags igen! Efter att ha hittat dem på Arvikafestivalens hemsida förra våren fick jag äntligen se dem live i våras. Kan vara bland de bästa konserter jag någosin varit på. Jag stod och gapade! Dessutom fällde jag den väldigt pretto kommentaren "I love comtemporary art" som svar på frågan om jag tyckte det var bra. Ett litet aber är att det finns risk för otrevligt mycket folk; de spelas ju på P3 nu för tiden.

Nörd till tårar

Läste om nutidsvinnarna i DN imorse. Det var så fint. Jag blev lite rörd. En samling små hjältar som får stå i glansen på en stor dag. De blir väckta i ottan för att träffa drottningen och äta lunch med en minister. Till råga på allt var de helt lyriska hela bunten. De var så fina de små nördarna!

Tricky f...

Det här med julklappar är minst sagt ett aber! Jag har funderat och funderat och kommit fram till..ingenting! Det är inte likt mig, jag brukar vara master of all masters när det kommer till att hitta saker eller snappa upp önskningar i maj om vad mina närmaste vill ha när dopparedan är kommen. Min radar är tom! En ostprovning är det enda jag kan komma på, för det vill jag ha själv. Det lutar åt panikklappar alternativt lite hemkokt marmelad...boooring!

Vad gäller mina egna önskningar är inte de heller så spännande..eller vad sägs om ett badrumsskåp för det saknas i min nya lya. Jag känner hur lyxglansen sakta börjar rinna av mig..

Lyx - lite lockande

Jag glömde ju...jag kände mig lite cool idag faktiskt. Jag inledde första lektionen med att spela Familjen - Kom säger dom vilket gillades av flera elever. När jag sen kunde knyta låten till Odysséen så kände jag mig redigt nöjd kan jag säga. Homeros - vår ständiga källa!

Nu ska här ätas bacon - tjip!

Slödder

Inte nog med att Wikipedia typ betalar Google så att deras förslag alltid poppar upp först, så ska även Silja Line komma och peta i sökningarna också. Jag söker på historiska europakartor och får fram sidor och white trash-högnästen nummer ett!! Stör mig förbövelen inte i mitt arbete, förgrömmade ongar!

It MUST have been love....

För att var lite anti-jul så har jag i år varit ovanligt julig. Förra helgen bakade jag och en gammal vän ett pepparkakshus, med tillhörande dass. Idag har jag gjort limekola och pepparkaksmuffins. Till mitt försvar kan jag säga att det var tillsätt-bara-vatten-smet som hälldes i formarna. Det är nästan så att det doftar lite juligt här hemma - hemska tanke! Mitt hem är ju en julfri zon....

Dock vill jag hålla med några rader från DN Kultur idag som menar att vi svenskar enbart blir nationalistiska i december då vi väljer julmust över Cola. Vilket gör att de senare kämpar i ganska hård motvind vad gällande deras kamp med att bli juldrycken före alla andra. Julmust is da' thing! Det är då en tomte även jag väljer med glädje!

Mönster

Jag har börjat slänga saker en mass, så att säga. Det kan bara betyda en sak - jag ska flytta!

Rösta

Jag har tidigare skrivit om min fantastiska afton med Detektivbyrån. Nu är de nominerade till en Grammis för bästa Folkmusik/visa. Rösta! Rösta! Rösta! gott folk. De är så värt det! Lita på mig helt enkelt.

Uppenbar Lyx

Det är härligt när en närmaste känner en utan och innan. Jag har i vissa sammanhang inga problem med att vara en öppen bok, tvärtom. Det är så jag i många avseenden är, så jag har lärt mig att acceptera att jag inte är mystisk och spännande. Igår sammanföll de två när mitt val i godispåsen blev utpekad för mig och stämde på pricken. Lyx!

Back to the roots!

Igår fick jag nästan en liten smak av hur det brukade vara när man var liten och blyg. Jag sov nämligen över hos en kompis föräldrar. Det har man banne mig inte gjort sen....tidigt 90-tal. Jag satt på jobbet på tok för länge vilket resulterade i en släng av latmask, så att jag föll för argumentet att det är närmare hem till hennes päron än till norra sidan av innerstan'. Sagt och gjort. Jag hängde på och kröp således ner i en enkom för mig bäddad soffa. Det blev, nu precis som då, lite pinsamt i relationen till föräldrarna eller egentligen mellan alla fyra. Det är viktigt att hålla behörig distans till alla berörda. Jag blir nästan lite full i skratt. Distansen och åldern gjorde att det ändå kändes lite mysigt på något sätt. Det har ju sina fördelar med att bli gammal och vis...Det i kombination med att man inte längre erbjuds en madrass och en sovsäck på golvet.

Gjort'!

Jag måste komma ut ur garderoben; jag tränade igår!

Räkmackan

Det har så blivit advent, ankomst men i folkmun väntan. Allt enligt Östergötlands Museum (det är bara de som kan använda ordet "folkmun" och mena det. Allt jag vill använda är uttrycket; Men vad väntar vi på?!?

Det känns lite svenskt att bara sitta på ändan och vänta på att Det (med stooort D) ska hända. Varför tar man inte istället för att vänta? (Lätt för mig att säga jag skulle med all säkerhet lägga en fyra i glupskhet i Orangino-sammanhang). Å andra sidan har jag länge sagt att jag bara väntar på min räkmacka, mitt bananskal, min vind. Den kom! Jag tog för mig...

Förvisso inte gällande jultänkandet. Jag tänker inte ha en endaste julpinal i mitt hem - det ska bli en frizon!