Konferenser

Jag tycker genuint illa om konferenser! Framför allt när de är helt menlösa och kastar bort massa timmar i min ack så viktiga vardag. Det enda som gjorde mig glad var den oanstädigt goda pecankola-kakan till fikat. Efter gårdagens användarkonferens är jag så irri att jag inte ens orkar blogga om Bob Hansson och kärleken. Hmmm......jag får återkomma om det

Se den!

Bara kvinnor på scenen! Det var helt fantastiskt!! En styrketår mitt i veckan, dessutom på urmysiga Dramatens Lilla scen. Bernardas hus är kanske inte det mest lättsmälta jag någonsin sett men ack så bra. Kvinnor är komplexa, starka och inte alltid så vänliga mot varandra. Jag funderar fortfarande på hur det kommer sig att Federico García Lorca fokuserar så på kvinnan.... Så det är bara att pallra sig dit. Dessutom så det en enaktare. De är verkligen i min smak. Det bli koncist och aldrig långtråkigt. En intensiv teaterupplevelse. Inte nog med det, så kände jag att det är så vackert att bli gammal... men det bor väl kanske redan en tant i mig. Hon syns bara inte...